I flera år hade jag mina hästar inackorderade på olika stall och betalade alltid för helinackordering. Allt det ändrades när jag köpte en egen gård och tog hem hästarna. Det var spännande, men också lite skrämmande. Jag var inte riktigt säker på vad det skulle innebära att ta hand om hästar varje dag. Som tur var hjälpte en väninna, som blev min första inackordering, mig att komma in i det. Nu har jag drivit ett litet inackorderingsstall i åtta år, och jag har själv fått erfara hur mycket som krävs för att hålla hästar friska och väl omskötta varje dag.
Mycket av samma ansvar hamnar på hästägare som väljer självskötsel, även när hästarna står på någon annans anläggning. Om du funderar på en stallplats med självskötsel är det här vad du bör veta innan du sätter i gång.
Självskötsel innebär att din häst står på någon annans anläggning, men att du själv sköter den dagliga omvårdnaden. Stallet står oftast för en box eller en hage, möjlighet till utevistelse och tillgång till sådant som ridbana eller spolspilta. Du köper i regel foder och strö, mockar boxen, fyller på vatten, släpper ut och tar in hästen och håller utkik efter problem som kräver veterinär eller hovslagare.
Det upplägget kan kosta mindre än helinackordering (helservice), och du har själv ansvaret för varje utfodring och varje hälsokoll. Det innebär också två resor till stallet om dagen, i alla väder, även på helgdagar och arbetsdagar. Innan du skriver under ett avtal om självskötsel för första gången är det bra att veta exakt hur arbetet ser ut, vad du behöver köpa och vad den som är ny oftast inte har räknat med.
Stall använder olika namn på liknande upplägg. Vissa kallar det här självskötsel eller självservice. Andra erbjuder “delservice”, där anläggningen sköter vissa sysslor och du resten. Be alltid att få skriftligt vad som ingår. Utgå inte från att en lägre månadshyra betyder att bara boxen ingår.
Är självskötsel rätt sätt att börja?
Självskötsel passar hästägare som redan kan grunderna i hästskötsel, eller som är beredda att lära sig snabbt med hjälp av en kunnig vän, tränare eller stallchef. Det passar dåligt om ditt schema inte rymmer ungefär en till två och en halv timme i stallet de flesta dagar, fördelat på två besök, plus restid, inköp av foder och strö och en och annan nödsituation.
Var ärlig när det gäller avståndet. Ett stall som fungerar bra för en lektion i veckan kan bli utmattande när du måste vara där före jobbet och igen efter middagen. Välj helst ett stall som ligger så nära att resan inte blir en börda. En bilresa på 15 till 20 minuter kan vara hanterbar för många, men längre resor kan snabbt äta upp den tid du har kvar till ridning och vila.
Var också ärlig när det gäller reservplaner. Hästar äter på helgdagar. De behöver vatten när du har influensa. De behöver fortfarande komma ut när bilen inte startar. Om du inte kan nämna minst en pålitlig person som kan ta en fodring och en mockning med kort varsel är självskötsel mer riskabelt än det ser ut i en prislista.
Många som är helt nya som hästägare väljer helinackordering det första året, så att de kan lära sig rutinerna medan yrkesfolk sköter det dagliga arbetet. Självskötsel kan ändå fungera för en noggrann nybörjare, men bara med ordentlig handledning och en tydlig skriftlig arbetsplan.
Vad stallet står för och vad du står för
Alla anläggningar är olika. Få svar på de här frågorna innan du flyttar in, och spara svaren tillsammans med ditt avtal.
Oftast stallets ansvar:
- En box, en ligghall eller en tilldelad hage
- Tillgång till gemensamma utrymmen (ridbana, spolspilta, ridvägar, om sådana finns)
- Underhåll av anläggningen, till exempel lagning av stängsel och stallgång
- Regler för gödselhantering, parkering, hundar, gäster och ridtider
- Tider då de inackorderade har tillträde
Oftast ditt ansvar vid självskötsel:
- Att köpa hö, kraftfoder, tillskott och strö (om inte stallet säljer det)
- Att fodra enligt det schema som du och stallet kommer överens om
- Att mocka boxen och hagen så ofta som krävs
- Att kontrollera och fylla på vatten
- Att släppa ut och ta in hästen, om det inte är en tjänst som stallet erbjuder
- Att byta täcke och flughuva, om din häst behöver det
- Att boka och betala hovslagare och veterinär
- Att hålla hästen vid veterinär- och hovslagarbesök, eller ordna någon som gör det
- Daglig tillsyn av hästens hälsa
Fråga särskilt om hur hästarna får vatten i hagen, om stallet sköter underhållet av de automatiska vattenkopparna, om det finns uppvärmt vatten på vintern, var gödseln ska läggas, var du får förvara hö och kraftfoder och om skottkärror och grepar är gemensamma eller personliga. De detaljerna påverkar både din inköpslista och din dagliga rutin.
Tidsåtgången, moment för moment
En vanlig dag med självskötsel ser ofta ut så här:
Morgonbesök (ungefär 30 till 75 minuter, beroende på häst och anläggning):
- Titta över hästen innan du öppnar boxen eller fångar in den.
- Ge hö och kraftfoder enligt din foderplan.
- Töm ut vattnet, skura vid behov och fyll på nytt.
- Mocka boxen eller hagen.
- Släpp ut eller ta in hästen, beroende på stallets tider.
- Snabb kroppskoll: ben, ögon, aptit, träck och humör.
Kvällsbesök (tar ofta ungefär lika lång tid):
- Ta in eller släpp ut.
- Fodra igen.
- Kontrollera vattnet.
- Småmocka vid behov.
- Titta över hästens hälsa en gång till.
- Gör i ordning morgondagens kraftfoder om du portionerar i förväg, fyll på hö i boxen och lämna stallgången i ordning.
Lägg sedan till ryktning, ridning, täckesbyten, hovslagarbesök och turer till foderhandeln. Tiden för sysslorna är ett golv, inte ett tak. Väder, en blöt box, en sjuk häst eller en grind som har fastnat kan fördubbla tiden för ett besök.
Vad självskötsel egentligen kostar
En stallplats med självskötsel har oftast lägre månadshyra än helinackordering, men stallhyran är bara en del av utgifterna. Du ansvarar för att köpa många av de förnödenheter och tjänster som kan ingå vid helinackordering.
Gör en realistisk månadsbudget innan du bestämmer dig för att självskötsel är det billigare alternativet.
Återkommande utgifter kan vara:
- Hö: Hur mycket din häst äter per dag och om du köper i småbal, i storbal eller per ton.
- Kraftfoder och annat foder: Kraftfoderblandningar, kompletteringsfoder (balanserare) och annat foder som din häst behöver.
- Strö: Spån, pellets eller annat material, beroende på hur ofta du mockar och fyller på nytt i boxen.
- Tillskott och salt: Alla tillskott eller andra näringsprodukter som din häst behöver.
- Hovslagare och veterinär: Rutinbesök, vaccinationer, tandvård och pengar avsatta för oväntade utgifter. De kostnaderna är i regel ditt ansvar oavsett inackorderingsform, men vid självskötsel sköter du också all bokning och samordning.
- Hjälp när du har förhinder: Ersättning till någon som sköter fodring, utsläpp och mockning när du inte kan.
- Resor: Regelbundna resor till stallet, plus resor för att hämta foder och strö.
Fråga stallet om hö, strö eller andra förnödenheter går att köpa genom anläggningen. Att köpa i större partier eller dela leveranser med andra inackorderade kan sänka kostnaderna.
Jämför skillnaden i månadshyra med vad du kommer att lägga på hö, strö, foder, resor och hjälp när du har förhinder. Om de utgifterna äter upp det mesta av besparingen är självskötsel kanske inte så mycket billigare.
Det här bör du ha på plats före flyttdagen
Vänta inte tills hästen kommer med att upptäcka att stallet räknar med att du tar med egna redskap. Stäm av listan med stallets ledning och skaffa sedan det du behöver. Läs stallets regler innan du tar med värmare, förlängningssladdar eller annan elektrisk utrustning.
Utrustning för box och utfodring
- Vattenhinkar, om stallet inte står för dem (plus en uppvärmd eller isolerad variant om vintrarna är kalla och stallet inte har uppvärmt vatten)
- Foderkrubba eller foderhink
- Hönät eller höhäck, om stallet tillåter det
- Karbinhakar och extra hinkhängare
- Gnagarsäker fodertunna med tättslutande lock
- Fodermått som är märkt för din hästs giva
- Strö (spån, pellets eller det som stallet tillåter), plus en plats att förvara det på
- Spångrep eller gödselgrep, kvast och en skottkärra eller mockbalja om stallet inte står för det
- Ficklampa eller pannlampa för mörka morgnar och kvällar
Hästens skötselutrustning
- Grimma och grimskaft, plus en uppsättning i reserv
- Ryktväska: ryktskrapa, borstar, hovkrats, man- och svanskam
- Flugmedel och flughuva under den varma årstiden
- Ofodrade eller fodrade täcken i rätt storlek för din häst, märkta med ditt namn
- Enkel tvättutrustning om du tänker använda spolspiltan
Första hjälpen och papper
- Digital termometer
- Stetoskop (valfritt; användbart om din veterinär lär dig hur man använder det)
- Steril koksaltlösning, rena kompresser eller sårkompresser som inte fastnar och rent bandagematerial enligt veterinärens råd
- Sårtvätt som din veterinär har godkänt
- Sax och silvertejp
- En skriven lapp på boxen med ditt telefonnummer, en kontaktperson vid nödfall, din veterinär och din hovslagare
- Vaccinationsintyg och resultat av Coggins-test (blodprov för ekvin infektiös anemi), enligt stallets krav
Märk allt. Gemensamma stall är fulla av likadana borstar och svarta hinkar. Att använda andras utrustning utan lov är både ohövligt och en smittrisk.
Att ordna med foder, vatten och box
Foderbesluten väger tyngre när det är du som fattar dem två gånger om dagen. Ta hjälp av en veterinär eller en foderrådgivare för häst om du är osäker. Många som är nya börjar med en enkel plan: bra grovfoder som grund, en uppmätt kraftfodergiva bara om hästen behöver det, rent vatten hela tiden och tillgång till salt enligt de råd du har fått.
Praktiska steg när du gör i ordning:
- Väg fodergivan en gång. Gå inte bara efter fodermåttet. Hästar kan snabbt gå upp eller ner i vikt när portionerna börjar glida.
- Förvara fodret säkert. Ha kraftfodret i en tät tunna. Höet ska hållas torrt och helst inte ligga direkt på marken.
- Följ stallets fodertider. Även vid självskötsel kräver en del anläggningar att fodringen sker inom vissa tider, så att hästarna inte står och gnäggar medan andra äter.
- Planera vattnet för alla årstider. Automatiska vattenkoppar behöver ändå kontrolleras. Hinkar fryser. Vattenkar blir smutsiga. En häst som slutar dricka löper risk för kolik.
- Strö efter hästen och klimatet. Tillräckligt djupt för att vara bekvämt och suga upp urin, men inte så djupt att blöta fläckar göms. Töm boxen helt och lägg in nytt strö enligt stallets schema, eller tidigare om boxen är blöt eller ammoniaklukten är stark.
Om din häst har ämnesomsättningsproblem, tandproblem eller tidigare har haft foderstrupsförstoppning eller kolik bör du få skriftliga utfodringsanvisningar av din veterinär före inflyttningsdagen.
Så mockar du en box ordentligt
Mockning är inget pyssel som man kan hoppa över. Blött, smutsigt strö gör att ammoniak bildas, och den kan irritera hästens luftvägar. Ständigt blöta och smutsiga förhållanden kan öka risken för hovproblem som strålröta.
En metod som fungerar för många boxar på inackorderingsstall:
- Ta bort gödselhögar och blöta fläckar med en grep.
- Skilj rent, torrt strö från det smutsiga i stället för att tömma hela boxen varje dag.
- Lägg upp det rena ströet i vallar längs väggarna om du föredrar det, och lämna en jämn liggyta.
- Fyll på med nytt strö efter behov så att golvet hålls torrt och mjukt.
- Sopa stallgången när du är klar. Stall lägger märke till inackorderade som lämnar skräpigt efter sig.
Hur ofta du tömmer boxen helt beror på typen av strö, hästens vanor och stallets regler. Fråga vad som förväntas. I hagar mockar du enligt det schema som anläggningen kräver. Smutsiga hagar drar till sig parasiter och flugor.
Håll koll på din häst som en hästskötare
Vid helinackordering kan stallpersonalen lägga märke till en häst som är ovanligt stillsam eller hö som ligger orört. Vid självskötsel är det ditt jobb.
Lär dig vad som är normalt för din häst:
- Aptiten på hö och kraftfoder
- Hur mycket den dricker, så gott du kan uppskatta det
- Träckens mängd och konsistens
- Energin i hagen
- Vanliga beteenden i boxen (står vid dörren, vilar ett bakben, ligger ner)
Titta över hästen vid varje besök. Stryk med handen nedför benen. Leta efter värme, sår, svullnad, flöde från ögon eller näsborrar och viktförändringar över flera veckor. Låt din veterinär visa dig hur du tar temperatur, puls och andningsfrekvens, och lär dig vilka värden som bör få dig att ringa.
Ring veterinären utan dröjsmål vid tecken som kolik (hästen skrapar med framhovarna, tittar mot buken, rullar sig, äter inte), om hästen inte kan stödja på ett ben, vid en plötslig kraftig hälta, ett sår som behöver sys, ögonskador, feber eller om hästen är slö och inte vill äta. Vänta inte till nästa planerade besök om något känns fel.
Hovslagare, veterinär och andra som du själv måste boka
Stall med självskötsel bokar ofta inte veterinär- eller hovslagarbesök åt dig. Före inflyttningen eller strax efter:
- Etablera kontakt med en hästveterinär i närheten och fråga om jouren utanför ordinarie öppettider.
- Boka en hovslagare och håll ett regelbundet schema (ofta ungefär var femte till åttonde vecka, beroende på hästen).
- Fråga om andra inackorderade delar på besök för vaccinationer eller tandvård. Gemensamma besök kan sänka resekostnaderna.
- Stäm av vem som får hålla din häst om du inte kan vara där, och om stallet tar betalt för det.
Sätt upp de kontaktuppgifterna på boxen också, och ha digitala kopior av hästens papper i mobilen.
Reservpersoner, sjukdagar och semestrar
Det här är den del som de som är nya underskattar.
Gör upp en reservplan innan du behöver den:
- En första reservperson som känner din häst, fodermängderna och rutinerna för utevistelse och som vet var sakerna finns.
- En andra reservperson om den första inte kan.
- Skriftliga instruktioner för utfodring, mediciner, täcken och koder till grindar eller skåp.
- Kraftfoder portionerat i förväg för kortare resor, tydligt märkt med dag och fodertillfälle.
- Tillstånd för din reservperson att godkänna akut veterinärvård, och besked till din veterinär om den överenskommelsen. Se till att fullmakten är skriftlig och godtas av stallet och din veterinär.
Vissa stall erbjuder tillfällig helinackordering som tillägg mot en avgift. Fråga i god tid. Att byta sysslor med en annan inackorderad med självskötsel kan fungera, men bara med personer som du litar på kommer i tid varje dag.
Om du ofta reser i jobbet bör du räkna ut vad hästvakter eller tillfällig helinackordering verkligen kostar. Besparingen på månadshyran kan snabbt försvinna.
Nödsituationer som du bör planera för i förväg
Skriv en nödplan och lämna en kopia på stallkontoret och hos din reservperson. Ta med:
- Dina telefonnummer och en person som får fatta beslut om du inte går att nå
- Den veterinär du föredrar och en klinik med jour utanför ordinarie öppettider
- Kontaktuppgifter till hovslagaren
- Försäkringsuppgifter, om hästen är försäkrad
- Om du godkänner kolikoperation eller andra större ingrepp, och eventuella kostnadstak som du vill att man tar hänsyn till
- Tillgång till hästtransport: din egen, stallets eller en namngiven inackorderad med bil och släp
Gå också ett varv på anläggningen med säkerheten i åtanke. Ta reda på var brandsläckarna finns, hur grindarna stängs, vilken hage som är din i mörker och hur du stänger av vattnet om en slang spricker. Ha en laddad mobil och en pannlampa i stallväskan.
Frågor att ställa innan du skriver under
Använd de här frågorna som en checklista när du går igenom avtalet och pratar med stallägaren:
- Vad händer om jag missar en fodring eller inte gör mina sysslor?
- Kan jag ordna tillfällig helinackordering när jag reser bort eller blir sjuk?
- Tillkommer det avgifter om stallet tar över skötseln av min häst?
- Kräver stallet en privat ansvarsförsäkring för hästägare, och vilken ansvarsfriskrivning kommer jag att få skriva under? (Se Vilken försäkring behöver du när din häst står uppstallad hos någon annan?.)
- Vilken uppsägningstid gäller om jag bestämmer mig för att flytta?
- Kan stallhyran höjas, och hur långt i förväg får jag besked?
- Vad händer om min häst behöver akut veterinärvård och jag inte går att nå?
- Finns det begränsningar för vem som får hantera eller sköta min häst?
- Vilka rutiner har stallet vid nödsituationer, oväder och stängning av anläggningen?
- Finns det andra avgifter eller åtaganden som inte ingår i månadshyran?
Stäm också av förvaring, gemensamma redskap och reglerna för utevistelse, bland annat hur förändringar i flocken hanteras, innan du flyttar in.
Se till att varje svar står i det skriftliga avtalet och inte bara sägs i ett samtal.
Din första vecka med självskötsel
Se den första veckan som en inkörningsperiod, inte som en semester.
- Kom med märkt utrustning, och kontrollera att lappen med kontaktuppgifter vid nödfall sitter uppe och att uppgifterna stämmer.
- Lägg märke till hur rutinerna för fodring och utevistelse fungerar. Om din häst har svårt att komma till ro kan du diskutera möjliga justeringar med stallchefen.
- Väg fodret, kontrollera vattnet och håll noga koll på träck och humör medan hästen vänjer sig.
- Presentera dig för några pålitliga inackorderade. Gemenskapen på ett stall med självskötsel bygger på att man hjälper varandra.
- Boka hovslagare och vaccinationer innan det har gått för lång tid.
- Efter sju dagar bör du stämma av om resan och arbetsbördan håller i längden. Det är lättare att byta inackorderingsform tidigt än när du redan är utmattad och bitter.
Självskötsel kan vara djupt tillfredsställande. Du ser din häst varje dag, styr över utfodringen och lär känna hästens vanor på ett sätt som helgbesök aldrig kan mäta sig med. Det är också ett riktigt arbete utan sjukdagar, om du inte ordnar någon som rycker in. Om du går in i det med rätt utrustning, en nedskriven rutin, en reservperson och ett tydligt avtal ger du dig själv och din häst bästa möjliga chans att upplägget fungerar.
Om du fortfarande jämför stall kan Hästpensionat Sökare hjälpa dig att leta bland anläggningar efter plats och se vilka som anger självskötsel (självservice) eller andra skötselalternativ. Stäm av detaljerna med varje stall innan du flyttar din häst.